Reviews STM–SJM vol. 102 (2020) 123 utvecklas utifrån Schaeffers fenomenologi blir ett medel för att komponera, för praktiken, som Wiggen månade om. Henrik Frisk Referenser Frisk, Henrik, 2008. Improvisation, computers and interaction: rethinking human–computer interaction through music. Diss. Musikhögskolan i Malmö, Lunds universitet. Krogh Groth, Sanne, 2014. Politics and aesthetics in electronic music. A study of EMS – Elektronmusikstudion Stockholm, 1964–79. [Heidelberg:] Kehrer Verlag. Sköld, Mattias, 2019. Visual representation of musical rhythm in relation to music technology interfaces. An overview. I: M. Aramaki, O.Derrien, R. Kronland Martinet, S. Ystad, red. Proceedings of the 14th International Symposium on Computer Music Multidisciplinary Research, October 2019, Marseille, France, s. 725–736. Wiggen, Knut, 1972. De två musikkulturerna. Stockholm: Sveriges Radio. Norsk musikproduktionshistoria Thomas Bårdsen, 2019. Sporfinnere. En undersøkelse av norsk musikkproduksjons teknologiske utvikling i et bevaringsperspektiv. Doktoravhandlinger ved Universitetet i Agder, 243. Universitetet i Agder, Fakultet for kunstfag. xvi + 330 s. ISBN 978-82- 7117-943-4. I november 2019 disputerade Thomas Bårdsen vid Universitetet i Agder för graden Philosophiae doctor i Utøvende rytmisk musik, den musikvetenskap som specifikt intresserar sig för populärmusik – undertecknade var opponenter. Bårdsen har som medarbetare vid Nasjonalbiblioteket i Mo i Rana haft unik tillgång till ett klingande originalmaterial, från fonografcylindrar och magnetofonband till DAT-band och hårddiskar från perioden 1889 till nutid. I sitt omfångsrika men stringenta arbete tar Bårdsen ett grundligt och innovativt helhetsgrepp om norsk musikproduktionshistoria. Avhandlingens syfte lyder: ”Hvordan har teknologien i norsk musikproduksjon utviklet seg i et bevaringsperspektiv? Hva har blitt bevart, og hvordan har dette blitt dokumentert?” (s. 4). Det preciseras i följande frågeställningar: ”Hvilke formater har vært tillknyttet produksjonen av musikk i et historiskt perspektiv? Når ble egentlig de forskjellige teknikkene og formatene tilgjenglig og brukt i Norge?” Bårdsen understryker också frågan om vilket inspelat material och dokumentation som har bevarats. Bårdsen behandlar detta problemkomplex med lika tonvikt vid den musikteknologiska utvecklingen och bevarandeperspektivet. Med utgångspunkt i källforskning och egna experiment redogör han för hur musikteknologin utvecklats och ger en fast kunskapsgrund för att inspelningar optimalt ska kunna bevaras i digitaliserad form. Han sammanfattar och klassificerar samtliga ljudformat, med varianter, som finns bevarade i Nasjonalbibliotekets samling, i relation till norsk musikproduktionshistoria. Genom problemformuleringen och forskningsdesignen rekonstrueras musikproduktionshistorien utifrån en inom musikvetenskapen mindre vanlig experimentell och systematisk metod. Bårdsen analyserar skriftliga, muntliga och klingande källor och drar utifrån experimenten slutsatser om hur praxis sett ut kring pantografer, skivor, bandspelare och digitala system som bevarare av musikalisk information. Han visar på större utvecklingslinjer, konsekvenser för bevarandet och