FAKTA Jordbruk Sammanfattar aktuell forskning vid SLU • Nr 3 1999 Tommy Arvidsson • Birgitta M. Fogelfors • Håkan Fogelfors Herbicidresistens hos ogräs – mekanismer och åtgärder • Fler än 140 av världens ogräsarter och avsevärt fler biotyper har blivit resistenta mot herbicider. Gullkrage, korsört, våtarv, åkertistel och åkerven är exempel på detta inom jordbruk och trädgårdsnäring i Sverige. • Den vanligaste typen av resistens är att herbicidens verkningsställe i växten block- eras. • För att motverka utbredningen av resi- stens bör kemiska och icke kemiska be- kämpningsåtgärder kombineras. I en sådan s.k. integrerad ogräsreglering kan herbicidvalsnycklar ingå. Ogräsmedlen grupperas där efter verkningsmekanism. • Utifrån herbicidvalsnyckeln kan man variera herbicider med olika verknings- mekanism mellan skördeåren. Man kan också blanda herbicider med skilda verk- ningsmekanismer, förändra växtföljden så att annat herbicidval möjliggörs, välja låg alternativt hög dos allt utifrån herbicidens verkningsmekanism samt använda alterna- tiva bekämpningsåtgärder. Åkervenskloner behandlade med Arelon (isoproturon). A är exempel på en motståndskraftig population från ett område med flitig isoproturonanvändning. B är exempel på en känslig population från ett område där isoproturon aldrig har använts. De olika plantorna har behandlats med olika doser av Arelon, med det obehandlade ledet längst till vänster. B Foto: H åkan Fogelfors A