läkartidningen nr 36 2007 volym 104 2525 klinik och vetenskap klinik och vetenskap etik och läkarroll De flesta läkare har någon gång sänkt huvudändan på en pati- ent med lågt blodtryck. Och många småbarnsföräldrar har fått hembesök av BVC-sköterskan, som berättat för dem hur man kan minska risken för att barnen ska råka ut för en olyckshän- delse. Båda åtgärderna är till synes enkla men har räddat många liv. Bakom dem står två pionjärer bland svenska läkare, narkosläkaren Torsten Gordh sr (född 1907) och socialmedici- naren och barnläkaren Ragnar Berfenstam (född 1916). Även om de verkat inom två till sin karaktär så skilda specia- liteter som anestesiologi och socialmedicin har de mycket ge- mensamt. De införde var sin ny medicinsk specialitet, och de upprätthöll professurer i sina respektive ämnen under ovanligt många år. Båda två har arbetat långt efter uppnådd pensionsål- der, både som forskare och som kliniskt verksamma läkare. Två läkare med en sådan bakgrund torde ha kunskaper och erfarenheter utöver det vanliga och mycket att berätta för unga läkare och medicinstudenter. Vi har därför genomfört en inter- vjustudie för att beskriva Torsten Gordhs och Ragnar Berfen- stams upplevelser som läkare och forskare. METOD Denna studie syftar till öka förståelsen för hur två pionjärer inom svensk sjukvård upplevt sitt arbete som läkare och fors- kare. Upplevelser är inte kvantifierbara men kan ändå under- sökas, och då är kvalitativa metoder lämpliga. Därför valde vi att göra en kvalitativ intervjustudie [1]. Intervjuerna gjordes år 2004 hemma hos de två läkarna och spelades in på band. Intervjuaren (JL) ställde tre öppna frågor: • Vad har varit kärnan i ditt arbete? • När upplevde du att arbetet var svårt och vilka hinder stötte du på? • När var du nöjd med ditt arbete? Frågorna följdes upp med fördjupningsfrågor, och läkarna uppmanades att ge konkreta exempel från sin egen yrkesverk- samhet. Intervjuerna skrevs ut ordagrant och analyserades av författarna var för sig. ANALYS Den metod som använts, tematisk analys enligt Malterud [2], har fyra steg: • Genomläsning av texten för att få överblick. • Markering i texten varje gång meningsinnehållet i texten skiftar. • Kondensering av meningsinnehållet och omskrivning till forskarens språk. • Sammanfattning av det kondenserade meningsinnehållet i olika teman. Slutligen jämfördes och diskuterades resultaten tills samstäm- mighet uppnåtts, så kallad förhandlad konsensus (negotiated consensus). RESULTAT Sju teman identifierades i analysen: • Lansering av en ny specialitet • Motstånd mot nytänkande • Nyfikenhet som bas för livslångt lärande • Relation till andra yrkesgrupper • Glädjen i det kliniska arbetet • Förundran och omsorg om det ömtåliga livet • Helhetssynen – den vida blicken. Lansering av en ny specialitet Influenserna från USA är tydliga vad gäller både socialmedici- nens och anestesins utveckling. Efter andra världskriget öpp- nades nya möjligheter att resa och ta del av erfarenheter från andra länder. Torsten Gordh beskriver hur svenska kirurger ef- ter kriget reste utomlands till England och USA och såg lugna och säkra narkoser. Så småningom kom ett förslag att narkoslä- kare skulle finnas på varje sjukhus. »... jag insåg att det han [Ralph Waters, USAs förste professor i anestesiologi] gjorde var helt enkelt att till- lämpa fysiologi och farmakologi på en människa i nar- kos ... jag kom till Madison, Wisconsin, där jag stanna- de i 1,5 år och fick min utbildning ... och jag tog med mig, man kan säga, den amerikanska anestesiologins stan- dard till Sverige och började tillämpa samma principer här. Jag fick ett laryngoskop, tuber, och sedan fick det sköta sig självt.« För socialmedicinens del blev det en epidemiologisk anknyt- För att bli pionjär som Torsten Gordh och Ragnar Berfenstam krävs en förmåga att se det som ännu inte finns, att upp- fatta vilka möjligheter som lig- ger förborgade i ett nytt kun- skapsfält. Att introducera en ny medi- cinsk specialitet uppfattades som ett intrång av företrädare för etablerade specialiteter. De nya specialiteterna betrak- tades som obehövliga. Torsten Gordh och Ragnar Berfenstam fortsatte sin forsk- ning under många år efter uppnådd pensionsålder och tycks då ha haft några av sina lyckligaste yrkesår. Dessa två läkare lyckades kombinera sitt banbrytande vetenskapliga arbete med en läkargärning präglad av om- sorg om patientens väl och av glädje och entusiasm i det kli- niska vardagsarbetet. sammanfattat Pionjärers arbete i motvind födde två nya medicinska specialiteter JAN G LARSSON, med dr, överläkare, anestesi- och intensivvårdskliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala jan@trolin.net INGER HOLMSTRÖM, docent, leg sjuksköterska, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet läs mer Engelsk sammanfatt- ning http://ltarkiv.lakartidningen.se »Influenserna från USA är tydliga vad gäller både socialmedicinens och anestesins utveck- ling.«