SMEDEN SOM KOSMOLOG OCH KOSMOGRAF : 163 SMEDEN SOM KOSMOLOG OCH KOSMOGRAF – NÅGRA TANKAR OM BRONSÅLDERNS HANTVERK OCH PRODUKTION Joakim Goldhahn Ko maru kai atu Ko maru kai mai, Ka ngohe ngohe 1 ABSTRACT Drawing on the influential work of Marcel Mauss, «Essai sur le don in socio- logie et anthropologie», and some of his latter companions such as Weiner, Munn, Strathern, and Godelier, this article argues that we must move bey- ond the recognition of handicraft and production in our enigmatic search for prehistoric societies and their specific historical and social character. Using examples from the South Scandinavian Bronze Age (1700–500 cal BC), I ar- gue that the Smith, in its broadest and most open-minded definition, is best perceived as a ritual specialist, a cosmologist, a total social phenomena that melted different parts of the societies’ social and ritual life together. INLEDNING Det är allmänt bekant att smedens alster intog en betydelsefull roll under bronsåldern. Faktum är att det är smedens hantverk och produktion som utgör bronsålderns eponym. Det var smedens händer som var med och for- made de vapen, verktyg och smycken som Christian Jürgensen Thomsen (1836) använde sig av för att urskilja en sten-, brons- och järnålder. Det var smedens alster som ligger till grund för Oscar Montelius kronologi och ty- pologi (Montelius 1885, 1903, 1986). Det var smeden som skapade de cere- moniella och rituella föremål som pryder var utställning om förhistorien; 1 Detta ordspråk är hämtat från maori på Nya Zeeland och det uttrycker att: ‘Give as much as you receive and all is for the best’ (citat efter Mauss 1969: 69).