Varför inte i Sverige? Om den radikala högerpopulismens relativa misslyckande J ENS R YDGREN Inledning Under de senaste femton åren har en ny partifamilj vuxit fram i Västeuropa: den radikala högerpopulismen, företrädd av bland annat det franska Front National, det österrikiska FPÖ och Dansk Folkeparti. Dessa partier förenas av vissa doktrinära och retoriska kärnpunkter, främst etnisk nationalism (eller i vissa fall regionalism), främlingsfientlighet, en auktoritär syn på sociokultu- rella frågor (t.ex. familjepolitik och ”lag och ordning”) och en populistisk kri- tik av det politiska etablissemanget. Forskningen om dessa partier var under många år i avsaknad av ett kompa- rativt perspektiv. Man studerade ett parti i taget, utan att försöka teckna en mer heltäckande bild av fenomenet. Detta resulterade – i bästa fall – i bra empiriska beskrivningar av de enskilda partierna, deras historia och väljare, men erbjöd teoretiskt underutvecklade förklaringar till att partierna hade uppstått. Då man läser dessa fallstudier upptäcker man att de ofta motsäger varandra på just den punkten – det som i en fallstudie utmålas som en huvud- förklaring till framväxten av radikala högerpopulistiska partier (RHP-partier) motsägs av andra fallstudier. Kort sagt, avsaknaden av ett komparativt per- spektiv resulterade ofta i ad hoc-teoretiserande. Situationen har dock förbättrats sedan mitten av -talet. Betz och Kitschelt, bland andra, har publicerat mer sofistikerade komparativa studier. 1 Trots denna utveckling finns det fortfarande en tendens att ge för stor vikt åt så kallade positiva fall (länder där det har vuxit fram väljarmässigt lycko- Denna uppsats är en bearbetad, utökad och uppdaterad version av min artikel ”Radical right populism in Sweden: still a failure, but for how long?” som trycktes i Scandinavian Political Stu- dies,  (): .