Film och existentiella frågor En empirisk studie om betydelsen av film i människors liv med sociokognitiv inriktning. Axplock ur ett enkätresultat och djupintervjuer Tomas Axelson tax@du.se http://users.du.se/~tax/ Högskolan Dalarna Göteborgs universitet Paper från ACSIS nationella forskarkonferens för kulturstudier, Norrköping 13–15 juni 2005. Konferensrapport publicerad elektroniskt på www.ep.liu.se/ecp/015/. © Författaren. Inom ämnet religionssociologi i Sverige har ett antal studier orienterat sig mot skärnings- punkten mellan media, meningsskapande och kultur. Alf Linderman utvecklade i sin avhand- ling i mitten på 1990-talet en semeiologisk teoretisk modell och genomförde en receptions- analys av ett TV-program. (Linderman 1996) Andra studier har riktat sig mot populärmusik och dess potential för meningsskapande diskurser. (Häger 2001 och 2004, Bossius, 2003) När det gäller kommunikation i nya medier online och deras betydelse för unga människors iden- titetsprocesser så har religionsociologen Mia Lövheim varit den som tagit sig an uppgiften att formulera teoretiska utgångspunkter för hur man ska förstå datormedierad kommunikation, (computer mediated communication). (Lövheim, 2004 och 2003) Inom detta fält utvecklar också Göran Larsson och Anders Sjöborg en fördjupad förståelse av relationen mellan Inter- net och traditionell religion (Larsson 2002, Sjöborg 2003). Således har TV-program, populärmusik och datormedierad kommunikation varit föremål för religionsvetenskapliga studier. Mer eftersatt inom religionsvetenskap är en genomarbetad förståelse av spelfilm som kommunikationsform men intresset för detta medium är växande bland religionsvetare. Till exempel kan nämnas Sofia Sjöö i Åbo som arbetar med ett avhand- lingsprojekt om kvinnliga frälsargestalter i science-fictionfilm. Filmvanor och betydelsen av film I följande paper vill jag kort presentera en del huvudlinjer från ett religionssociologiskt av- handlingsprojekt om filmvanor och betydelsen av film i unga människors liv. Materialet be- står av en kvantitativt orienterad enkätundersökning samt kvalitativt orienterade individuella djupintervjuer som tillsammans utgör ett empiriskt underlag till en kommande avhandling om hur relationen ser ut mellan filmpubliken och bearbetning av existentiella frågor genom fil- mer. Enkäten genomfördes hösten 2002 och vintern 2003 med 180 studenter vid högskolan Dalarna. Fokus- och djupintervjuerna genomfördes under 2004. Denna undersökning kan betraktas som en mindre pilotstudie för att ge underlag och upp- slag till fortsatt forskning kring film och existentiella frågor. Enkätundersökningen utger sig inte för att vara statistiskt representativ för svenska folkets filmvanor. Men då resultatet på en del punkter inte avviker allt för mycket från resultatet i större undersökningar om filmvanor så 1