Eva Wennås Brante PhD student/Adjunkt, Göteborgs universitet Att orientera sig i text och bild. Skillnader mellan förmodad och faktisk läsning för läsare med dyslexi Abstract Artikeln presenterar en fallstudie rörande skillnader mellan faktisk och förmodad läsning. För att belysa fallet har tre unga vuxna med dyslexi undersökts då de läst faktatexter med illustrationer varvid deras ögonrörelser spelats in. Deltagarna har även intervjuats kring hur de uppfattar sin läsning. Syftet är att avtäcka eventuella skillnader mellan faktisk och förmodad läsning för denna grupp av läsare då tidigare läsförståelseforskning haft fokus på goda läsare. ”Mixed methods” användes vid analys av data. Studiens utgångspunkter är läsning i flera modaliteter, ’the simple view of reading’ samt läsförståelse som ett samtidigt processande av delar av texten på flera nivåer. Resultatet, som redovisas i tre narrativ, visar att läsmönstren är delvis omedvetna samt att bilderna betraktas slumpmässigt varvid integrering av information försvåras. Resultatet visar också på problem med avkodning något som försämrar processandet av texten på flera samtidiga nivåer. Resultatet antyder att instruktioner i framförallt bildbearbetning är önskvärt för gruppen av läsare. Keywords: fallstudie, multimedialärande, läsförståelse, mixed methods, ögonrörelser, dyslexi, unga vuxna, narrativ Inledning Att läsa för att förstå en text kräver automatiserad ordavkodning och god språkförståelse hos läsaren (Gough & Tunmer, 1986; Hoover & Gough, 1990). Idag, när texter ofta är multimodala, behöver även bilder bearbetas. Poängen med att visa samma information i både text och bild är att ge den läsande möjlighet att verbalisera det visuella samt att visualisera det verbala, för att på så vis nå en förståelse. Inom multimedialärande rubriceras det som att konstruera en mental modell över innehållet (Mayer, 2005). Tidigare studier inom fältet för multimedialärande har visat att människor ofta prioriterar skrift framför bilder (Rayner, Rotello, Stewart, Keir, & Duffy, 2001; Schmidt-Weigand, Kohnert, & Glowalla, 2010) men även att de som faktiskt betraktar bilderna presterar bättre på test (Schnotz, Picard, & Hron, 1993) samt att högpresterande individer i större utsträckning drar nytta av bilder (Hannus & Hyona, 1999). Bilder som inspekteras är med andra ord en resurs vid skapandet av läsförståelse. Dock, Vol. 7 Nr. 1. Art. 12 Eva Wennås Brante 1/20 2013©adno.no Acta Didactica Norge