97 Recensioner Redaktör: Ragnhild Mølster, Nordicom Norge Spridda observationer från en sydsvensk horisont under 2013: ”Du är död, nu har du bara två liv kvar!” Rop som hörs från en grupp lekande barn på en skolgård. Sveriges utrikesminister avböjer journalistens för- frågningar om intervjuer men tvittrar sina egna, till synes oredigerade, kommentarer om händelser i värl- den. På de lesta av SJ:s tåg är det möjligt att boka en sitt- plats i en ”tyst avdelning”, det vill säga en vagn där inga mobilsignaler eller mobilsamtal förekommer. Lego, det stora danska leksaksföretaget tillverkar modeller av ilmkaraktärer. Leksaksversionerna av igurerna från Stjärnornas krig blir en succé, vilket leder till att ilmbolaget Lucas ilms gör nya ilmer – denna gång i animerad form med de välkända ka- raktärerna gestaltade som just legoigurer. Det hela sänds på Cartoon Networks. En skön söndagseftermiddag kan lätt störas av att måndagens arbetsplikter gör sig påminda via mail till mobilen i ickan. Bredbandslösa avkrokar av svensk landsbygd får lokalbefolkningen att känna sig exkluderade, medan det för vissa sommargäster är precis den nedkopplade fristad man söker. Den goda fysiska formen, vilken bland annat kan mä- tas i joggingpassets kilometertider, är inte längre en- bart en personlig hälsofråga utan något många männ- iskor delger alla sina vänner via sociala nätverks tjänster. Alla de här observationerna är på något sätt kopplade till det västerländska mediesamhället. Fenomenen har dock ingen självklar plats i någon av medieforsk- ningens traditionella fåror, som till stor del fortfaran- Stig Hjarvard The Mediatization of Culture and Society London: Routledge, 2013, 173 s. ISBN 978-0-415-69237-3 de följer en struktur där typ av medium, genre, me- dieringsled (produktion, representation, konsumtion) och samhällssfär är avgörande för tillhörigheten. Det är i ett sådant sammanhang som medialiserings- begreppet har plockats fram ur de medieteoretiska gömmorna eftersom det griper an medierelaterade frågor på ett annat, mer övergripande och kontex- tualiserande, sätt. Begreppet, med tillhörande forsk- ningsfält, har (åter)etablerats snabbt, vilket konferen- ser, böcker, forskningscentra, nätverk och tidskrifter vittnar om. Bara det senaste året har det exempelvis publicerats monograier från tre betydande namn i denna återetableringsfas. Förutom föreliggande bok, The Mediatization of Culture and Society, av den danske medieforskaren Stig Hjarvard har även An- dreas Hepp (2013) och Nick Couldry (2012) berikat fältet. Därutöver inns det aktuella (sommaren 2013) temanummer om ämnet i dels tidskriften Communi- cation Theory, dels i den danska tidskriften Medie- kultur. Parallellt med denna utgivning inns tecken på en fältspeciik institutionalisering, exempelvis ge- nom initierandet av en arbetsgrupp inom den europe- iska forskningsorganisationen ECREA, och Riksban- kens Jubileumsfonds instiftande av områdesgruppen Vardagslivets och kulturens medialisering med syfte att ”kartlägga forskningsbehov och stimulera till ve- tenskaplig forskning och till informationsutbyte”. 1 Medialiseringsbegreppet rättfärdigas ofta av samtida medialiseringsforskare med att medieforsk- ningen befinner sig i något som kan liknas vid en paradigmkris, låt vara i mindre skala, där de tradi- tionella forskningsfrågorna med ursprung i en linjär mediekommunikationsmodell inte längre får fäste. Ett brokigt och ickelinjärt mediesamhälle där kom- munikationsteknologernas närvaro har ökat markant i alla sfärer, kräver andra frågor och perspektiv för Nordicom-Information 35 (2013) 3-4