27 27 CARL-ULRIK SCHIERUP & MAGNUS DAHLSTEDT 2 Bortom den svenska modellen? Att förena välfärdsstatens ramverk av civila, politiska och sociala rättigheter med ett politiskt program för tillhörighet och identitet, bortom etniska och national- istiska anspelningar, är en av samtidens största politiska utmaningar (Ryner 2000). De nordiska välfärdsstaterna framhålls härvidlag ofta som en möjlig framtidsmodell för den Europeiska unionen. Sverige intar här en sär- ställning. Den svenska modellen har beskrivits som en universalistisk socialdemokratisk välfärdsregim (Esping- Andersen 1990) och lyfts ofta fram som exempel på en framsynt integrationspolitik. Grunddragen för svensk integrationspolitik formulerades under 1960- och 1970-talen och har därefter reformerats vid upprepade till- fällen. Uppkomsten av skilda populistiska rörelser under sent 1980-tal och den ekonomiska krisens 1990-tal, följdes av en omvärdering av invandrings- och invandrarpolitiken. Under 1990-talets andra hälft ledde det bland annat till en bred politiskt konsensus om behovet av att utforma en ny integrations- och mångfaldspolitik. Även om det inns oenigheter, är detta politiska samförstånd unikt i dagens EU, där populistiska argument om invandringen blivit ett vapen i de etablerade partiernas strid om inlytande på både nationell och kommunal nivå