Finale_Nylander och Ahn_20121213.docx, sida 1 av 24, 2012-12-14 11.06 Vart leder internationaliseringen? Erik Nylander & Song-ee Ahn Fokus för detta kapitel är en speciell typ av rörlighet, nämligen de rörelser individer gör över nationsgränser i studiesyfte. 1 Ambitionen är att kartlägga vilka geografiska mönster som präglar deltagandet i folkhögskolornas resandekurser. Dessa mönster jämförs med den studentmobilitet som sker inom ramen för den högre utbildningen. Undersökningen rör sig på en övergripande nivå där de kollektiva mönstren står i förgrunden. I kapitlets första del kartläggs de geografiska förbindelser som vuxenutbildningen i bred mening har med omvärlden. Detta sätts också i relation till den globala studentmobiliteten där en rad engelskspråkiga länder och vissa europeiska idag har en mycket dominerande roll. Utgångspunkten för kapitlets avslutande del är att det i anknytning till de internationella studeranderesorna finns olika symboliska värden att åberopa och tillerkännas (jfr Boltanski & Thévenot, 2006; Palme, 2008; Weenink, 2008). Här är det framförallt argumentationen för den internationella utbildningsaktivitetens värde och legitimitet som kommit att intressera oss, men i stycket finns också resonemang om de policies som folkhögskolornas respektive högskolornas mobilitet är verksamma under. Mot slutet ges ett par exempel på vilket värde det internationella får inom ramen för ett par deltagarberättelser. Utbildningsarrangemangen analyseras avslutningsvis med hjälp av begreppet kosmopolitiskt kapital (Weenink, 2008). 1 Författarna vill gärna tacka Stellan Boozon för värdefull kritik av ett tidigare framlagt kapitelutkast. Erik Nylander vill också passa på och tacka Folkbildningsrådet för tillfället att arbeta med data som ursprungligen insamlades i kartläggningen Gränsöverskridande folkbildning (2011).