Demokrati i nätverkssamhället Henrik Oscarsson ilken betydelse har personer i vår bekantskapskrets för vårt förtroende för olika samhällsinstitutioner och för våra åsikter i politiska sakfrågor? i Det är de två huvudfrågeställningar som skall besvaras i det här kapitlet. Bak- grunden till intresset för att kartlägga medborgares och förtroendevaldas so- ciala nätverk är det allt vanligare antagandet att individers nätverk och nät- verksbyggande kommer att spela en allt mer betydelsefull roll i ett framtida informationssamhälle. Karaktär och omfattning av medborgarnas sociala nätverk betraktas som potentiellt viktiga förklaringar till inte enbart karriär- framgångar på arbetsmarknaden, utan också till attityder, värderingar och beteenden. I samma utsträckning som medborgarnas politiska preferenser är beroende av deras personliga sociala nätverk, i samma utsträckning har dessa nätverk konsekvenser för aggregering och artikulering av preferenser, och är därmed betydelsefulla för demokratins sätt att fungera. Manuel Castells forskning kring nätverkssamhället är en stor inspirations- källa för forskare som intresserar sig för betydelsen av sociala nätverk (Castells 2000). I det framväxande nätverkssamhället är produktion, inhämt- ning, bearbetning och distribution av information den huvudsakliga motorn för såväl individen som för världsekonomin, menar Castells. När ångkraft och elektricitet har gjort sitt som mervärdesskapande krafter i historien är det istället hjärnkraften – våra tankar, innovationer, idéer och uppfinningar – som har störst möjligheter att producera tillväxt. För högutbildade personer som är duktiga på att konsumera och producera information väntar karriärstegen. För lågt utbildade personer som står sämre rustade att möta informationssam- hällets krav väntar utanförskap. Enligt Castells nymarxistiskt färgade världs- bild är detta en bild av ett framtida klassamhälle. Klass mot klass. Informa- tionsproducenter mot den ”kasserade” arbetskraften (för analyser av fram- växande nya klassklyftor i informationssamhället, se Ulf Bjereld och Marie Demkers kapitel i denna volym). Den bärande idén bakom nätverkssamhället är att informationsproducen- terna utbyter information i nätverk. Det handlar dels om personliga sociala nätverk i den nära bekantskapskretsen, dels om professionella nätverk knutna till den yrkesroll man har. Inte sällan flyter sociala och professionella nätverk samman. Allt oftare är nätverken transnationella och dess medlemmar är i hög grad specialiserade. Informationsteknologiska framsteg gynnar uppkomsten av ett globalt informationsutbyte. I informationssamhället, tänker man sig, mäts ditt värde som individ i allt större utsträckning av vilken slags information du V