12 den väsentliga vardagen 13 ingen aning om!” Ett stillsamt ”ja, så där gör vi nog, faktiskt” är en vanligare och sannare reaktion. På ett plan kan således forskning om vardagsliv verka trivial. Men analyser av vardagslivets rutiner ger oss redskap att se hur vi tillsammans gör för att skapa och prata fram vardagen. Att delta i socialt samspel är en dynamisk process. Att den går att studera visar bidragen i den här boken. Det är i det till synes obetydliga vardagslivet som våra institutioner återskapas, vidmakthålls och långsamt förändras. Det är också där vi som individer förhandlar om våra identiteter och värderingar. Vi blir väsentligen till i vardagen. Introduktion II Några diskursanalytiska perspektiv på tal, text och bild Jakob Cromdal, Anna Sparrman, Ann-Carita Evaldsson & Viveka Adelswärd O m man lyssnar när forskare pratar med varandra upptäcker man snart att vissa ord och begrepp tenderar att ständigt återkomma. Ett ord som under senare år blivit allt vanligare bland samhällsvetare är diskurs. Det dyker upp i olika sammanhang, ibland som ensamstående term och ibland som del av ord, med diskurs teori, makrodiskurs eller diskursana- lys som några av de vanligaste exemplen. Det används inte bara ofta, utan ges många olika innebörder. En uppmärksam lyssnare skulle snart notera att ordet diskurs ibland används när man talar om övergripande och abstrakta fenomen som kollektiva världs- åskådningar, eller om kulturella och historiska processer, medan vid andra tillfällen tycks det snarast handla om mer handgripliga fenomen som ordbruk och samtal. Båda observationerna skulle vara korrekta: diskursbegreppet används för att tala om samhälleliga och kulturella uttryck på såväl mikro- som makronivå. När vi i det följande presenterar det diskursanalytiska forskningsfältet låter vi distinktionen mellan mikro- och makroperspektiv fungera som en tankeigur, främst för att många av de forskningsströmningar vi diskuterar är uppbyggda