Kamp mot stigma och utanförskap Kristian Wahlbeck och Johanna Cresswell-Smith P sykisk ohälsa är ofta en börda för den som berörs. Bördan förvärras av stigmatisering, det vill säga brännmärkning som gör bördan dubbel: personer med psykisk ohälsa skall inte bara klara av sina egna symtom, utan också klara de fördomar som omgivningen bidrar med. I många fall kan det gå så att personen lär sig leva med sina psykiska funktionshinder, men problemet med omgivningens stämplande inställning kvarstår. Stigmatiseringen av psykisk ohälsa har stor inverkan på både individ och samhälle. Därför är kampen mot stigma, diskriminering och utanförskap en central uppgift inom arbetet för psykisk hälsa och för alla föreningar inom fältet. Medierna särbehandlar Kampen mot stigma betyder att alla tabun och stereotyper kring psykisk ohälsa måste brytas. Stereotypa uppfattningar är grunden för fördomar och diskriminering. Felaktiga uppfattningar om att personer med psykisk ohälsa får skylla sig själva eller bara borde ta sig själva i nackskarven måste motarbetas. Media bidrar till att upprätthålla farlighetsmyten om att personer med psykisk ohälsa är obe- räkneliga och därför våldsammare än andra, även om forskning inte alls stöder påståendet. Inom medierna finns en tydlig särbehandling. En nyligen publicerad sammanställning visar att 40 procent av det medieutrymme som ägnas mentala hälsoproblem handlar om sambandet mellan psykisk sjukdom och våld och kriminalitet. Ett missvisande samband eftersom forskningen tyd- ligt visar att personer med psykisk ohälsa har större chans att falla offer för våld och kriminalitet, än andra. Varför behandlas psykiska problem mindre respektfullt? De negativa uppfattningarna kan ersättas av positiva. Personer med psykisk ohälsa kan sätta upp nya livsmål och leva ett gott liv trots sina funktionshinder. Forskning visar också att familjer med hög förekomst av psykisk ohälsa samtidigt har högre grad än genomsnittet av konstnärlig- het, kreativitet och innovativt ledarskap. En av världens mest berömda kompositörer, Jean Si- belius, hade perioder av depression som var tätt kopplade till några av hans mest känsloladdade musikstycken. 46