2592 Läkartidningen ❙ Nr 34 ❙ 2003 ❙ Volym 100 K linik och vetenskap ❙❙ Äldre vårdtagare blir ofta föremål för en rad olika former av aktiv vård eller behandlingsåtgärder, men utan att begrep- pet behandling tillämpas på ett enhetligt sätt. I Nationalen- cyklopedin definieras behandling som: »Aktiv vård av män- niska eller djur som lider av sjukdom eller dylikt.« Läkemedel, olika kirurgiska ingrepp och tandvård är några exempel på åtgärder som allmänt brukar betraktas som be- handling. Därtill finns en lång rad av former för »aktiv vård« som sällan betecknas som behandling utan i stället benämns »an- passningsåtgärder«, »handläggning«, »insatser«, »interven- tion«, »omvårdnad«, »rehabilitering«, »träning« etc. Dylika svåravgränsade begrepp försvårar värderingen av effekten av olika vidtagna aktiva vårdåtgärder. Fallbeskrivningen av en äldre kvinna (se sidan 2594) illu- strerar denna problematik. Begreppen multisjuklighet och multibehandling åskådliggörs. Den beskrivna patienten hade 16 olika aktuella kliniska problem och behandlades dels med åtta olika läkemedel (polyfarmaci), dels med nio andra be- handlingsmetoder. Patienten var betydligt förbättrad efter 13 dagars vårdtid, men det var svårt att i efterhand närmare ana- lysera när förbättringen uppkom eller vilken specifik effekt/ effekter de tio olika vidtagna behandlingsmetoderna hade haft. En av metoderna (läkemedel) i detta fall innefattade i sin tur tolv olika läkemedel, där det förelåg betydande oklarhet vad gäller både indikationer och effekter för åtminstone fyra av dem. Dessutom fanns en klar misstanke om att flera av lä- kemedlen haft negativa effekter (biverkningar). Otydlig struktur och bristande samordning av alla de åtgär- der som utgör »aktiv vård« försvårar eller omöjliggör utvär- dering. Därmed blir det också svårt eller omöjligt att identi- fiera och satsa på just de åtgärder som kan förväntas ge bästa resultat, att undvika onödiga eller skadliga behandlingar och att hushålla med resurserna. Multisjuklighet kräver integrerad klinisk analys Multisjuka äldre individer har ofta komplicerade kliniska problem, där såväl medicinska som sociala och psykologis- ka/existentiella aspekter behöver bedömas samtidigt. Många gånger är det fråga om tillstånd i livets slutskede med kanske några få års återstående förväntad livslängd med all den etis- ka problematik detta innebär. De komplicerade problemen behandlas regelmässigt med ett flertal samtidiga behandlingsmetoder (»vad«) (Tabell I), av en rad olika yrkesgrupper (»vem«) (Figur 1) samt inom oli- ka organisationsformer, t ex öppen/sluten vård, lands- ting/kommunal vård (»hur«) (Figur 2). Härigenom uppstår ett mycket stort behov av samordning och en sammanvägd kontinuerlig bedömning av effekterna av olika typer av behandlingar inom ramen för ett integrerat be- handlingsprogram. Denna form av integrerad multipel differentialdiagnostik SAMMANFATTAT Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har i rapporten »Evidensbaserad äldrevård. En inven- tering av det vetenskapliga underlaget« kartlagt den vetenskapliga basen för behandling inom äldrevår- den. Inventeringen visar att denna kunskap är bristfäl- lig och fragmenterad. Behandling av multisjuka äldre individer med flera samtidiga behandlingsmetoder via en rad olika yrkes- grupper och inom olika organisationsformer ställer stora krav på samordnad analys och integrerad jour- nalhantering. Situationen illustreras av en fallbeskriv- ning av en 87-årig kvinna. Frånvaron av sådan samord- ning försvårar eller omöjliggör optimal behandlings- strategi, utvärdering av behandlingseffekter och hus- hållning med vårdens resurser. En ospecifik användning av begreppet »rehabilite- ring« kan leda till problem i flera sammanhang. För att undvika sådana problem är det angeläget att ordet »re- habilitering« åtföljs av en specifikation av vad som av- ses i det enskilda fallet. Gunnar Akner, med dr, överläkare, nutritions- och läkemedelsenheten, Äldreforskning NordVäst (ÄNV), Solna; styrelseordförande i Svensk förening för geriatrik och gerontologi (SFGG), ordförande för SBU-projektet »Evidensbaserad äldrevård. En inventering av det vetenskapliga underlaget« (gunnar.akner@chello.se) Evidensbaserad behandling behövs inom äldrevården Multibehandling av multisjuka äldre ställer stora krav på samordning