Viskningar och rop – om samband mellan klass och politik 39 VISKNINGAR OCH ROP – OM SAMBAND MELLAN KLASS OCH POLITIK MARIA OSKARSON D emokrati bygger på allas lika möjligheter att delta. Om de som är engagerade på ett systematiskt sätt skiljer sig från dem som inte är det i termer av intres- sen, engagemang, åsikter och preferenser får demokratin en obalans. Även om de formella möjligheterna att delta är jämlika, tyder systematiska skillnader mellan olika grupper på att någonting gör att de reella möjligheterna att delta inte är jäm- lika. Representativiteten i demokratin riskerar bli skev om vissa grupper dominerar över andra i opinionsbildningen och bland de politiskt aktiva (Verba et al. 1995; Esaiasson and Westholm 2006). I USA tillsatte det statsvetenskapliga förbundet år 2002 en ”Task Force” med uppgift att kartlägga ojämlikhet i den amerikanska demokratin. Gruppen bestod av många av de ledande forskarna i USA och världen, och arbetet resulterade i flera rapporter där huvudslutsatserna var att den ekonomiska och sociala ojämlik- heten ökat, att denna ojämlikhet också återspeglades i politiskt engagemang och deltagande och att detta lett till att amerikansk politik i allt högre utsträckning kommit att präglas av de mer välbesuttnas intressen, vilket i sin tur fördjupat ojäm- likheten (APSA 2004). Rapporterna har fått stor uppmärksamhet, och en rad böcker och vetenskapliga artiklar har publicerats i dess efterföljd (Bartels 2008). Från en svensk horisont är vi knappast förvånade över denna bild av USA. Att USA är ojämlikt på ett helt annat sätt än Sverige framhålls ofta. Sverige brukar ibland framhävas som en av världens mest jämlika demokratier. Den omfattande svenska välfärdsstaten tillsammans med flerpartisystem och starka fackliga organi- sationer har i flera sammanhang framförts som förklaring till att klasskillnaderna i politiskt deltagande är mer begränsade i Sverige jämfört med de flesta andra länder (Goul Andersen and Hoff 2001; Adman 2004). Samtidigt är skillnaderna mellan personer i olika socioekonomisk position när det gäller politiska åsikter och partival jämförelsevis stora i Sverige, jämfört med de flesta andra jämförbara länder, vilket också hänger samman med att svensk politik traditionellt är organiserad utifrån en klassdimension (Oskarson 2005; Svallfors 2006). De demokratiska konsekvenserna av klasskillnader i politiska åsikter och preferenser å ena sidan, och skillnader i politiskt engagemang och deltagande å den andra kan illustreras i fyra scenario som i figur 1. Klasskillnader i politiskt engagemang antas här innebära att mer resurs- starka individer är mer engagerade och aktiva än individer i mindre resursstarka positioner (vilket i allmänhet är fallet).