Klassperspektiv i svensk arbetarprosa under 1900-talet Beata Agrell Vad har hänt med klassperspektivet i svensk arbetarprosa sedan det första genomslaget på 1910-talet? En anmärkningsvärd förändring är förskjutningen från hög kollektiv klass-medvetenhet till en alltmer privat och egocentrerad klass-känsla. Uppgiften för denna artikel är att närmare undersöka denna klassperspektivets förskjutningar i arbetar- prosan. 7 Syftet är att med stöd av litterära exempel dokumentera och klargöra vad som hänt. Exemplen kommenteras och analyseras i sitt historiska sammanhang. Närmast följer en presentation av de begrepp som framställningen aktualiserar. Därefter ges en historisk översikt av arbetarprosans variationer under olika perioder av uppsving: den första arbetarprosan kring 1910, den så kallade guldåldern på 1930-talet, det radikala 1960- och 70-talet, samt perioden kring millennieskiftet 2000. Avsnittet därpå analyserar hur klassperspektivet kommer till uttryck i några arbetarlitterära texter från olika tider. Till sist några slutsatser och förslag. Men låt oss börja med själva klassbegreppet. Termer och begrepp Den bestämning jag här gör av klass och andra begrepp är främst sti- pulativ och praktisk. Syftet är att klargöra mina utgångspunkter, men i viss mån också att spegla ett faktiskt, om än inte allmängiltigt språbruk. 23 7. Jf. Nilsson (2010) om klassperspektivets försvagning inom dagens identitetspoli- tiskt inriktade litteraturkritik. Jfr enl. svensk förkort- ningsstan- dard