Fall 1: Alex Munslemhinnan är uppbyggd av ett yttre oralt epitel och en underliggande bindväv, lamina propria. Basal membranet ligger emellan som är en faktor att dessa två ska hålla ihop. Gränssnittet mellan epitelet och bindväven är försedd med veck och fingerliknande utskott som skjuter in i bindväven. Bindvävspapiller skjuter på motsvarande sätt upp mot epitelet och fyller ut områdena mellan vecken och tapparna. De är i varierad storlek och antal beroende vilken typ av slemhinna det är. Detta följer det logiska att den fasta slemhinnan har flest och ”djupaste” medan den mjuka har färre och kortare. Epitel utgör den primära barriären mellan oral miljö och djupare vävnader. • Epiteltillväxt: progenitor celler som finns i basal lager utgör 2-3 cellager. En mängd av de cellerna tar sig sakta vidare till andra lager. Anses representera stamceller, deras funktion är att producera basalceller & behålla tillväxten potential av vävnaden. Turnover är tiden för cellen att gå från basal lager till det yttersta lager. I en icke kertatiniserad epitell är turnovern snabbare än keratiniserad epitel. • Epitel mognad – cellerna uppkommer av basal lager, förblir i progenitor cell kolonisering eller så undergår de en process av mognad (maturation) när de rör sig mot ytan, mognaden (maturation)!keratiniserad &/ icke keratiniserad. Den orala slemhinnan saknar muskler men kan vara i närheten av en och därmed fäster direkt på benet genom att fästa lamina propria till periosteum på benet och därmed bilda mucoperiosteum som är en fast och icke elastisk bindning. I kinderna, läpparna och i vissa delar av den hårda gommen kan det finnas ett lager av submukosa. Lamina propria Förbindelse mellan basalmembran och underliggande vävnad. Rik på blodkärl som dels lämnar näring till andra vävnader som epitel och dels förser slemhinnan med olika försvarskrafter i form av exempelvis vita blodkroppar. • Brukar delas in i två lager: Undre retikulära lagret (kollagen i tjocka buntar) och övre papillalagret (lucker vävnad). • Beroende på fördelningen mellan celler och trådar antar slemhinnan en lösare eller fastare konsistens. Ju fler fibrer det förekommer i förhållande till celler, desto fastare konsistens har bindväven. I bindväven härbärgeras ett stort antal andra strukturer med vitt skilda funktoner, såsom blodkärl, lymfkärl och nerver. Slemhinnan binds till underliggande vävnad via bindvävselement i submucosan. Submucosa: • innehåller flera typer av celler bl.a. fettceller, mastceller (deltar i immunförsvaret), fibroblaster (bildar kollagen) och makrofager (bryter ner döda celler men också främmande ämnen), blodkärl, lymfkörtlar, saliv och slem-körtlar, lucker bindväv och nerver. • bestämmer flexibilitet avfästningen av den orala mukosan till underliggande strukturer. • Finns i alla icke-keratiniserade slemhinnor samt i vissa delar av hårda gommen. Saknas i andra delar av hårda gomman + gingiva. • I kinder, läppar och delar av hårda gommen är det submukosan som skiljer den orala mucosan från underliggande ben. I regioner som gingiva och delar av hårda gommen är den orala mucosan fäst direkt till periosteum av underliggande ben, med ingen mellanliggande submukosa. Detta kallas mucoperiosteum och ger en fast och elastisk fastsättning. Olika typer av förekommande celler i slemhinnan: • Keratinocyter: Epitellcellerna från stratum basale och uppåt. Tillverkar keratin och kan bilda extra cellulär barriär mot vatten. • Melanolcyter: Förekommer i basalmembranet. Bildar och släpper ifrån sig pigmentet melanin. Dessa celler sitter runt om epitelceller och bildar inga desmosomer samtidigt som själva reproduktionen sker isolerat från de andra cellerna. Melanin injekteras in i cytoplasmat av en epitelcell genom dendritiska utskott. Det som skiljer en vit person från en mörkhyad är att denna har en aktivare melanocyter och inte fler. De som har hög pigmentation kan ha melanocyter även i fästvävnaden. Pigmentet som bildas i melanosomerna finns i 2 olika varianter; 1 eu-melanin (brunsvart) och (2) phaeo-melanin(rött), och det skyddar huden från UV- strålning • Lagerhans cell: Antigen registrerare, startar igång försvarsmekanism. • Markel’s cell: Finns i basalmembranet, har många utskott/vesiklar och kan skicka impulser. • Lymfocyt: Finns vid inflammerade områden, en del av immunförsvaret. Basalmembran: Förbindelse(med bla kollagenfibrer) mellan epitel och lamina propia som har i uppgift att skilja de olika vävnaderna åt och ”separera” de två olika miljöerna. Består av två lager, lamina lucida och lamina densa. Lamina lucida fäster till stratum basale genom hemidesmosomer med tonofilaments som vidare fäster till lamina densa genom skiktet av proteoglykaner med hjälp av integriner och lamininer. Olika ankrarfibriller 1