MATILDA AMUNDSEN BERGSTRÖM TFL 5 Estant le tems venu, Madamoiselle, que les severes loix des hommes n’empeschent plus les femmes de s’apliquer aus sciences et disciplines: il me semble que celles qui ont la commodité, doivent employer cette honneste liberté, que notre sexe ha autre fois tant desirée. 1 Eftersom tiden nu har kommit, Mademoiselle, då männens stränga lagar inte längre hindrar kvinnorna från att ägna sig åt vetenskap och konst, menar jag att de som har möjlighet måste använda denna rättmätiga frihet, som vårt kön förut så har önskat sig. Louise Labé, Oeuvres, 1555 Citatet inleder verket Oeuvres, författat av den franska poeten Louise Labé i Lyon 1555. Enligt Labé har något oerhört just hänt – kvinnan har fått möjlighet att skriva. 2 Att vara förfat- tare. Att i publicerad text bestrida den oändliga mängd utsagor som förvägrat henne auktoritet och pressat in henne i omöjliga subjekt/objekt- positioner: skökan, häxan, synderskan. Den ir- rationella, sinnessvaga, den inte helt (eller alls) mänskliga. Vad har då förändrats? Ur ett perspektiv: mycket lite. I mitten av 1500-talet har kvinnli- ga författare verkat i Frankrike i många år, men dessa kvinnor framställs i princip undantags- löst som exceptionella avvikelser från en allmän regel om kvinnans oförmåga att vara författare. Kvinnliga namn motsvarar också mindre än en procent av de författarskap som publiceras i landet. 3 Samtidigt fnns det en mothistoria. Kvinnor utgör visserligen en försvinnande li- ten del av tidens publicerade författare, men de fnns. 4 Och de blir fer. Kring 1500-talets mitt publicerar Margareta av Navarra i en takt som kan jämföras med den enormt populäre François Rabelais. 5 Hélisenne de Crenne ger ut Les angoysses doloureuses qui procédent d’amours, den första franska självbiografska romanen, 1541. Texten trycks i fera upplagor. Nicole Ber- gedé, Marie Dentière, Mesdames des Roches, Marie de Romieu, Olympe Liebaut, Nicole Estienne, Catherine d’Amboise, Antoinette de Loynes och Marie de Gournay publicerar alla texter där de liksom Labé argumenterar för kvinnans rätt att läsa, tänka, skriva, publicera. Både genom sin argumentation och genom sin själva existens gör dessa röster gällande att kvinnan och författaren på intet sätt är två öm- sesidigt uteslutande storheter. Dessa två kontrasterande berättelser ingår i det tidigmoderna fenomen som idag kallas la querelle des femmes – slaget om kvinnan. Högst kortfattat refererar la querelle des femmes till PERITEXTUELLA GRÄNSLAND La querelle des femmes och den tidigmoderna bokmarknaden MATILDA AMUNDSEN BERGSTRÖM