KOLLEGER VED UNIVERSITETET I OSLO : 323 KOMBINATIONER AV FÖREMÅL – DE VIKINGATIDA MITTSPÄNNEDEPÅERNA Christoph Kilger INLEDNING Diskussionen kring de vikingatida ädelmetalldepåerna har haft en lång historia i Nordens järnåldersarkeologi. Med utgångspunkt i depåerna har flera tecknat en mångtydig bild av vikingatidens användning av guld och silver. Det är också få andra arkeologiska fyndkategorier som har lett till en så tydlig positionering och polarisering. Diskussionens kärna gäller alltid samma grundläggande frågeställning: Vad är depåerna uttryck för och vad var deras mening i järnålderssamhället? I denna diskussion kan man urskilja två synsätt: Dels de som förespråkar att depåerna är spår av en profan och samtidigt ekonomisk mentalitet och dels de som anser att depåernas mening bör sökas i en sakral och social sfär. Anhängarna av det profana synsättet betonar depåernas betydelse som besparingar. De representerar främst ett materiellt överskott av nordbornas internationella kontakter och handelsresor (t.ex. Jonsson och Östergren 1990; Wiechman 1996; Östergren 1989). Anhängarna av det sakrala synsättet lyfter fram själva deponeringen som meningsskapande ritual och själva kvarlig- gandet som en medveten strategi inom järnålderns samhälle (t.ex. Burström 1993; Hedeager 2003; Zachrisson 1998). Depåerna har i utgångspunkt diskuterats som en sammanhängande fynd- grupp även om betoningen i debatten generellt har legat på silverfyndens be- tydelse. Att man bör skilja silverdepåerna från dem som innehåller guld och även andra metaller och material har antytts av flera (t.ex. Hårdh 1996:132- 137), men distinktionen har än så länge inte haft några konsekvenser för för- ståelsen av depåerna generellt. Syftet med detta bidrag är att lyfta fram en grupp vikingatida depåfynd, som särskiljer sig från silverdepåerna genom en standardiserad uppsättning av objekt som tillhör den kvinnliga sfären.