1(5) GÖTEBORGS UNIVERSITET Offentlig politik (5p) Statsvetenskapliga institutionen Läsrapport 2. 1994-07-12 Rickard Olseke Till Lennart J. Lundqvist Christer Lundh & Rolf Ohlsson (1994): Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring Christer Lundh, docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet, och Rolf Ohlsson, professor i samma akademiska disciplin, söker i föreliggande verk ge en bakgrund till dagens s k "mångkulturella" Sverige. Enligt deras förläggare, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS), ger deras bok "en bred översikt över invandringens mönster, invandrings- och invandrarpolitiken och invandrarnas samhällsekonomiska roll". Författarna inleder med att teckna "invandringen i ett historiskt och teoretiskt perspektiv". De konstaterar bl a att utvandringen översteg invandringen fram till början av 1930-talet och att förhållandet därefter varit det motsatta. Vad gäller invandringspolitiken pekar författarna på att denna förändrats flera gånger sedan mitten av 1800-talet. Mellan 1860 och 1917 förhärskade tanken om "det fria folkutbytet"; utlänningar behövde normalt varken pass, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd för att få bosätta sig i Sverige. Därefter, med början under första världskrigets slutskede, infördes både passtvång och krav på uppehållstillstånd. Invandringspolitiken förblev mycket restriktiv ända fram till slutet av det andra världskriget. Som författarna mycket riktigt konstaterar avvisades under 1930-talet bl a många judar som sökte skydd i Sverige. Emellertid stämmer ej deras påstående att tillämpningen blev mer generös efter det att Danmark och Norge dragits in i kriget överens med verkligheten. Tvärtom, utan tillsynes någon större tvekan införde Sverige visumtvång mot sina nordiska grannländer så snart dessa hade hamnat under tysk kontroll. Inte förrän kriget tycktes vända till de allierades fördel öppnade Sverige sin dörr på glänt och började på allvar släppa in skyddsbehövande 1 . En viktig iakttagelse som författarna missar och som längre fram kom att diskuteras i den flyktingpolitiska debatt som följde efter krigsslutet! Efter kriget liberaliserades så återigen den svenska invandringspolitiken. Emellertid behölls tillståndskraven, men de gavs istället en generös tillämpning. Som Lundh och Ohlsson skriver kunde utlänningar resa hit som turister för att söka anställning (Jmf EES-avtalet!). Denna möjlighet avskaffades 1967/68. Nu måste uppehålls- och 1 Trots att Lundh och Ohlsson senare (kapitel 3) t o m skriver om "den stora flyktinginvandringen från grannländerna efter 1942...", inser de inte felaktigheten i ovanstående uppgift. Rimligtvis borde de känna till att Danmark och Norge anfölls av Tyskland redan i april 1940!