Upplands Väsbys Undergång: Analys av Konsekvenserna av ett Meteornedslag i ett Befolkat Område Håkan Andersson (hakan.andersson@radioufs.com) & Anders Sandberg (asa@nada.kth.se) Introduktion Vi har valt att studera effekterna av ett medelstort meteoritnedslag i ett tätbefolkat område. Diskussioner om meteoritfaror handlar ofta om långdistans- och globala effekter av större meteoriter snarare än den direkta förödelsen orsakad av ett plötsligt nedslag av en medelstor meteorit (Lewis 1999, Paine 2000). Sannolikheten för sådana nedslag är större och förvarnings- och åtgärdsmöjligheterna betydligt mindre. Dessutom blir det möjligt att närmare studera hur samhället reagerar på katastrofen genom mer detaljerade effekter. Metoden vi använder är att utgående från (Collins et al. 2005) beräkna de olika effekterna på olika avstånd av en meteorit och sedan gå igenom en karta för att se de lokala konsekvenserna. Detta ligger sedan till grunden för ett scenario om konsekvenserna på omgivning och samhälle. Antaganden En meteor slår ned i sydöstra Upplands Väsby norr om Stockholm. Platsen valdes godtyckligt för att producera både tätorts- och landsbygdseffekter. Meteoriten är baserad på asteroid 1997 XR2, en Near Earth Asteroid som för närvarande når upp till 1 på Torinoskalan (Morrison et al. 2004). Asteroiden skulle slå ned med en hastighet av 14 km/s och har en diameter på 230 meter. Massan är 1.7e10 kg, vilket ger den en täthet på 2668 kg/m 3 , vilket motsvarar tämligen tät sten (NASA 2002). Enligt den approximativa beräkningen i (Collins et al. 2005) sker nedslag av denna storleksordning omkring en gång per 11,000 år. Nedslaget sker i 45 graders vinkel, den troligaste nedslagsvinkeln. Marken i träffområdet är tätare metamorfa bergarter (eventuell täckande moränjord är försumbar i så pass stora nedslag). Givet jordens rotation sker nedslaget mer troligt från en östlig riktning; vi antar att meteoren rör sig västsydvästligt på samma sätt som den troliga banan för Kaali meteoriten (Veski et al 2004). Jordens rörelse kring solen gör nedslag något troligare omkring morgonen (eftersom platsen på marken då befinner sig mitt på den ledande hemisfären). Tidpunkten valdes därför som klockan sex på morgonen plus ett normalfördelat slumptal med standardavvikelse på 10 timmar. Datum slumpades också fram. Resultatet blev ett nedslag tisdagen den 19 juli 2005 klockan 8:58.