Gymnasiet som marknad (VR 2007-3579) Medverkande Lisbeth Lundahl (projektledare)*, Inger Erixon Arreman*, Ann-Sofie Holm**, Lena Lidström*, Ulf Lundström*, Linda Rönnberg*, Gunnar Schedin* (* Umeå universitet, ** Högskolan i Borås) Bakgrund En starkare koppling mellan utbildning, ekonomi och marknad och en ny styrning skolan och resten av den offentliga sektorn syns i flertalet OECD-länder Omstöpningen har dock varit radikalare och snabbare i Sverige än på andra håll. På kort tid har man gått från ett av de mest enhetliga och reglerade skolsystemen till ett med långtgående decentralisering och marknadsinslag. Gymnasieskolan har påverkats starkt av dessa förändringar, främst utveck- lingen av en veritabel gymnasiemarknad, baserad på idéer om valfrihet och konkurrens- drivande kvalitetshöjning i skolan (Lundahl 2002, Lundahl m fl 2010). I Gymnasiet som marknad analyseras vilket genomslag och vilka innebörder marknadsmekanismerna får i kommuner och skolor, eftersom det fortfarande är ont om sådana studier. Dock har pre- stations- och sociala effekter av de s k valfrihetsreformerna behandlats i ett antal tidigare arbeten och står därför ej i fokus för föreliggande projekt. Arbetets uppläggning Med marknad avser vi en situation när flera producenter är med och konkurrerar om kom- munala uppdrag och/eller att det utvecklas interna styrsystem som har marknaden och nä- ringslivet som förebild (Montin 2006:7). I projektet ligger tonvikten ligger på den första, yttre marknadsaspekten, men även den interna aspekten berörs. Vi utgår bl. a. från teorier om statens och skolans förändrade funktioner i kunskapsekonomin (Ball 2007; Jessop m. fl. 2008) och Bernsteins (1996) utkast till en teori om pedagogiska identiteter. Delstudier: A. Utbildningsföretagen på gymnasiemarknaden kartlagdes 2008-11, och den re- torik som förs om och på marknaden analyserades (2008-11). B. Om och hur anställdas och elevers villkor i olika typer av skolor och kommuner påverkas av konkurrensutsättningen studerades mer extensivt i två regioner som omfattar ett sextiotal kommuner (2008-09). C. Fördjupningsstudier genomfördes i åtta gymnasieskolor i kommuner med varierande befolk- ningstäthet och konkurrens inom/mellan kommuner (2009-10). Empiriska data: Nationell nivå: Skolverkets registerdata, policydokument, statistiska rapporter, utbildnings- bolagens årsredovisningar, hemsidor samt nyhetsartiklar i media. 2011 erhölls tillgång till enkätdata från Skolverket (2010). Region- och kommunnivå: Registerdata, två nätenkäter bland 41 gymnasiechefer, 96 rekto- rer och 59 studie- och yrkesvägledare/SYV (N=271 personer), skolors och kommuners hem- sidor.